DNS står för Domain Name System (Domännamnsystemet på svenska). DNS-servern har som funktion att den förenklar adressering av datorer på ett nätverk, genom att den översätter mellan namn- och sifferbaserade adresser. Exempelvis översätts 173.194.32.32 till google.com.
Rekursion är en viktig del av DNS. Med rekursion (rekursiva frågor) menas att man begär att den namnserver man frågar om en IP-adress i sin tur skall fråga andra namnservrar om den riktiga IP-adressen, istället för att använda tidigare cachat resultat. Tanken är att man skall få ett ”exakt” resultat tillbaka på sin fråga, istället för vad som var ”exakt” för en timme sedan.
Delegering är också ett viktig koncept inom DNS-världen, och innebär att ansvar för vissa namnrymder (eng: namespaces) delas upp i olika zoner. Dessa zoner hanteras och ansvaras sedan för av egna namnservrar. Varje zon har fått ett ansvar tilldelat till sig, varav delar av det ansvaret kan delegeras till underliggande zoner, som då tar över ansvaret för den namnrymden. Exempelvis: (zon -> ny zon -> ytterligare zon)
Reverse DNS lookups är möjliga att utföra tack vare en global DNS-databas under toppdomänen .arpa, vilken är en generisk toppdomän vars enda syfte är att verka för internets infrastruktur. IP-nummer återfinns genom reverserade zoner hos in-addr.arpa (gäller för IPv4) som en rad i dess databas, vilken genom en PTR-post (processas ej, enbart ett namn returneras) innehåller det domännamn som IP-numret i sin tur pekar mot. Exempelvis om man kollar upp IP-numret 193.11.1.15 med hjälp dig (Domain Information Groper), så får man detta resultat:
$ dig -x 193.11.1.15 ... ... ;; ANSWER SECTION: 15.1.11.193.in-addr.arpa. 21599 IN PTR upplev.riksdagen.se.
DHCP står för Dynamic Host Configuration Protocol. DHCP-servern tilldelar IP-adresser till datorer och andra enheter anslutna till ett nätverk, DHCP-servern förmedlar även information kring anslutna enheter till de övriga anslutna enheterna - t.ex. skrivare, filservrar, osv.
Default gateway är den nätverksnod som tar emot nätverksförfrågningar som ej finns i t.ex. routerns routingtabell, för att sedan skicka vidare till den nätverksplats som eftersöks. Denna behövs för att t.ex. komma ut på internet. Om man exempelvis vill komma till google.com, 173.194.32.32, så finns den generellt sett ej i routerns routingtabell - därför skickas man till standard gatewayen och därifrån vidare till korrekt nätverksplats.