Den enkla definitionen av kryptering är en process där information görs svårläslig för att skydda den mot alla som inte ska kunna läsa den. För att informationen ska kunna läsas igen måste den dekrypteras, alltså avkodas.
Kryptering är antagligen lika gammalt som skriftspråket i sig. Man vet att det användes redan i Romarriket under Julius Caesars tid. Brev med hemlig information krypterades på ett väldigt primitivt sätt, nämligen genom att man förflyttade alla bokstäver i texten ett visst antal steg framåt i alfabetet. Detta kallas för Caesarskiffer.
Kryptering användes också flitigt under de båda världskrigen. Båda sidorna använde kryptering för att kunna överföra krigshemligheter, både skriftligt och via radiosignaler.
För att kryptera information använder man en algoritm. En algoritm är en serie instruktioner över hur något ska utföras. När informationen gått igenom algoritmen får man ut ett nytt meddelande, ett krypterat sådant. För att dekryptera detta använder man samma algoritm, fast omvänt. Denna kallas då för en nyckel. Problemet är att en obehörig person inte vet vilken algoritm som användes för att kryptera meddelandet. Därmed kan en obehörig person inte heller avkoda det!
Idag finns ett stort antal krypteringsalgoritmer och nycklar. Många är genererade av datorer och är oerhört komplicerade. Utvecklingen av avancerade datorer har gjort att vi människor kan skriva datorprogram för kryptering, som krypterar och dekrypterar tusentals gånger snabbare än vad en människa någonsin skulle kunna göra. Vetenskapen av kryptering kallas krypteringsmatematik och är en av de viktigaste grenarna inom matematiken eftersom den har många användningsområden överallt i världen.
När man talar om kryptering brukar man också komma in på två olika typer av krypteringar som kallas symmetrisk och asymmetrisk kryptering. Vid symmetrisk kryptering har man en och samma nyckel till både kryptering och dekryptering, medan man vid asymmetrisk kryptering använder två olika nycklar; en till kryptering och en för dekryptering. Några exempel på symmetriska krypton är AES och RC4, exempel på asymmetriska krypton är PGP och RSA.
Vid asymmetrisk kryptering har man en privat och en publik nyckel, och behöver aldrig distribuera någon nyckel eftersom den publika används för kryptering, och den privata för dekryptering. Vid symmetrisk kryptering behöver dock nyckeln (som är privat) distribueras, vilket med fördel kan göras med hjälp av t.ex. asymmetrisk kryptering - då man i så fall kan vara säker på att nyckeln inte snappats upp av någon obehörig, som den kan göras då den t.ex. skickas i klartext i ett mail. Dock krävs det ju så klart att den privata nyckeln till den asymmetriska krypteringen inte har läckt ut, men den mänskliga faktorn finns ju alltid oavsett hur hårt man krypterar någonting.
Förr användes kryptering bara för att skicka hemliga meddelanden inom militären. Idag är det dock en stor del av det civila samhället. Så fort du använder en dator använder du kryptering, utan att du vet om det själv.
I princip all datortrafik idag är krypterad. När du besöker en hemsida via din dator eller smartphone skickas hela tiden information mellan dig och hemsidans server. Denna är i princip alltid krypterad. Kryptering är extra viktigt när du besöker en hemsida där du lämnar ut personuppgifter, exempelvis då du loggar in på din internetbank eller köper varor online. Även email som skickas är krypterade för att ingen obehörig ska kunna läsa dem. VPN-tjänster för anonymisering är också tungt krypterade, ofta upp till militär grad (dvs. galet stark kryptering!).
Förutom att kryptera information som skickas mellan olika parter via internet kan man också kryptera lokala filer, det vill säga filer som finns sparade på en enskild dator. I de fall där man har väldigt hemlig information händer det till och med att man krypterar en hel hårddisk!